Solceller: egenanvändning vs såld el
En kilowattimme du använder själv är värd hela det pris du slipper betala. En kilowattimme du säljer är värd vad elhandlaren betalar för den — ofta en femtedel, ibland nästan ingenting. Kalkylatorn visar gapet.
Utan batteri använder ett typiskt hushåll själv 25–40 % av det panelerna producerar. Med batteri, elbil eller värmepump är 60–80 % fullt möjligt.
🔒 Sparas endast i din webbläsare — dessa resultat lämnar aldrig din enhet.
Så använder du kalkylatorn
- Välj land för att förifylla ett typiskt inköpspris och en typisk ersättning för såld el.
- Ange din årliga produktion (i Sverige cirka 900–1 100 kWh per installerad kW toppeffekt) och din hushållsförbrukning.
- Ställ in din egenanvändningsgrad — hur stor andel av det du producerar som du använder på plats i stället för att sälja.
- Ange ersättningen för såld el och eventuell avgift som elhandlaren drar per såld kWh.
- Klicka på Värdera min solel.
Egenanvändning och självförsörjning är inte samma sak
De här två talen blandas ihop konstant, även av installatörer, och de svarar på helt olika frågor.
En stor anläggning på ett litet hus kan ha låg egenanvändningsgrad (det mesta säljs) och samtidigt hög självförsörjningsgrad (den täcker ändå det mesta du använder). En liten anläggning på ett elslukande hus är tvärtom. Bara egenanvändningen förutsäger pengarna, eftersom bara egenanvändningen slipper undan detaljhandelspriset.
Viktigt 2026: skattereduktionen på 60 öre är borta
Det här är den enskilt viktigaste förändringen för svensk solelkalkyl på flera år, och de allra flesta kalkylatorer på nätet har inte uppdaterats för den.
Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el — 60 öre per såld kWh — avskaffades den 1 januari 2026. Den var i praktiken hälften eller mer av vad en såld kilowattimme gav. Det som återstår för såld el är:
- Spotpriset för timmen (eller kvarten) då du sålde — och solelen produceras just när priset är som lägst, mitt på dagen på sommaren, ibland till och med negativt.
- Nätnyttoersättningen från nätbolaget, i storleksordningen några öre per kWh.
- Ett eventuellt påslag från elhandlaren, om du har ett avtal med sådant.
Resultatet är att en såld kilowattimme sommartid nu ofta är värd 20–40 öre, medan en kilowattimme du använder själv är värd 1,40–1,80 kr — hela ditt inköpspris inklusive elnät, energiskatt och moms. Kvoten är alltså snarare 1:5 än 1:2.
Samma utveckling syns i hela Europa: Nederländerna avskaffar nettodebiteringen (salderingsregeling) 1 januari 2027, Tyskland trappar ner sin inmatningstariff och betalar ingenting under timmar med negativt pris, och Spanien kompenserar överskott månadsvis men aldrig mer än månadens energidel. Slutsatsen är densamma överallt: värdet i solel har flyttat från att sälja till att använda själv.
Vad resultatet visar
- Nettovärde per såld kWh — ersättningen minus avgiften. Är den nära noll är försäljningen välgörenhet.
- Värdet av den el du använder själv jämfört med värdet av den du säljer.
- Värde du förlorar på att sälja — vad de sålda kilowattimmarna hade varit värda om du använt dem i stället. Det är det talet som motiverar ett batteri, en timer, eller helt enkelt att köra tvättmaskinen mitt på dagen.
- Egenanvändnings- och självförsörjningsgrad, sida vid sida.
En användbar tumregel: är en såld kWh värd mindre än en fjärdedel av en köpt, tjänar du mer än fyra gånger så mycket på varje kilowattimme du lyckas flytta in i dagsljuset som på att sälja den.
Vanliga frågor
- Vad är en bra egenanvändningsgrad?
- Utan batteri är 25–40 % typiskt för ett hushåll som är borta på dagarna. Timers på disk- och tvättmaskin pressar den mot 45 %. Ett batteri, en elbil som laddas hemma dagtid, eller en värmepump kan ta den till 60–80 %.
- Har skattereduktionen på 60 öre/kWh försvunnit?
- Ja. Skattereduktionen för mikroproduktion avskaffades den 1 januari 2026. Såld solel ger nu bara spotpriset för timmen, nätnyttoersättningen och eventuellt påslag från elhandlaren. Kalkyler som fortfarande räknar med 60 öre överskattar lönsamheten kraftigt.
- Ska jag skaffa batteri?
- Jämför posten värde du förlorar på att sälja med batteriets årskostnad (pris delat med förväntad livslängd). Ett batteri tjänar bara mellanskillnaden mellan inköpspris och nettovärdet på såld el, minus förluster fram och tillbaka — så ju större gapet är, desto bättre ser batteriet ut. Efter att skattereduktionen försvann har gapet blivit betydligt större.
- Hur mycket producerar mina paneler?
- Tumregel för Sverige: 900–1 100 kWh per installerad kW toppeffekt och år, med ett tak utan skugga och rimlig lutning. Söderläge ger mest på året, men öst/väst ger en jämnare dagsprofil och därmed ofta högre egenanvändning.
- Är solceller fortfarande lönsamt när ersättningen är låg?
- Oftast ja — men kalkylen vilar nu på egenanvändning, inte på försäljning. Dimensionera anläggningen efter vad du faktiskt kan använda i stället för efter den största som får plats på taket, så förbättras återbetalningstiden. Grönt avdrag för installationen finns kvar och påverkar kalkylen mer än ersättningen gör.
- Varför är min självförsörjningsgrad lägre än jag trodde?
- Därför att solen producerar när du är som minst sannolikt hemma, och nästan ingenting under den mörka årshalvan när du behöver den som mest. Den obalansen är hela problemet som batterier och lastflyttning finns för att lösa.
Fler kalkylatorer
🔋 Hemmabatteriets backuptid
Hur länge ett hemmabatteri driver dina laster.
⏰ Tidstariff
Brytpunkten för en eltariff med hög- och låglastpris.
🧾 Elräkningen i detalj
Elhandel, elnät, energiskatt och moms — i rätt ordning för ditt land.
💰 Laddkostnad elbil
Laddkostnad för en elbil och besparing utanför topptid.
Alla kalkylatorer
Grunder och Ohms lag
Motstånd och kondensatorer
- 🎨 Motståndets färgkod
- 🔠 SMD-motståndskod
- 🔢 Kondensatorkod
- 💡 LED-motstånd
- 🔌 Serie- / parallellmotstånd
- 🔋 Serie- / parallellkondensatorer
Effekt, kablage och nät
- 📉 Spänningsfall
- 🧵 Ledararea (AWG)
- ⚙️ Trefaseffekt
- 📐 Faskompensering
- 🔌 Energikostnad
- 🔁 kVA / kW / Ampere
- 🔌 Transformatordimensionering
- 🌀 Motorns fullastström
- 🧰 Rörfyllnad
- 📊 Huvudcentralens kapacitet