Kalkylator för värmepumpens driftkostnad

Vad skulle en värmepump faktiskt kosta att driva — och skulle den slå det du värmer med i dag? Kalkylatorn räknar om varje energislag till kostnaden för en kilowattimme nyttig värme och säger sedan vilken verkningsgrad värmepumpen minst måste nå för att vinna.

En typisk svensk villa på 120–160 m² behöver ungefär 15 000–25 000 kWh värme per år; ett välisolerat nybygge betydligt mindre. Har du fjärrvärme står ditt värmebehov redan i kWh på fakturan.

Så använder du kalkylatorn

  1. Välj land. Det förifyller det lokala elpriset och — viktigast av allt — det uppvärmningssätt du faktiskt konkurrerar mot. I Sverige är det fjärrvärme, direktverkande el eller pellets; i Tyskland och Storbritannien gaspanna; i Polen kol.
  2. Ange ditt årliga värmebehov i kWh. Har du fjärrvärme står det på fakturan; har du pellets, multiplicera kilon med cirka 4,8 kWh.
  3. Ange värmepumpens SCOP — årsvärmefaktorn, alltså det ärliga helårsvärdet, inte laboratoriesiffran på kartongen.
  4. Justera pris och verkningsgrad på ditt nuvarande system, lägg till installationskostnad och eventuellt ROT-avdrag, och klicka på Jämför driftkostnader.

Det enda ärliga sättet att jämföra uppvärmningssystem

Att jämföra elpriset med fjärrvärmepriset rakt av är meningslöst, eftersom de köper olika mycket värme. En kilowattimme fjärrvärme är en kilowattimme värme — den mäts vid din vägg och verkningsgraden är i praktiken 100 %. En kilowattimme el som går genom en värmepump med SCOP 3,2 blir 3,2 kilowattimmar värme. Först när du räknar om till kostnaden per levererad värmekilowattimme kan du jämföra.

Kostnad för 1 kWh nyttig värme = energipris ÷ systemets verkningsgrad

För en värmepump är verkningsgraden SCOP — en SCOP på 3,2 betyder 320 %, eftersom pumpen flyttar värme i stället för att skapa den. Det är den omräkningen som skiljer den här kalkylatorn från dem som bara jämför rubrikpriser på energi.

Brytpunkts-SCOP — talet att komma ihåg

Resultatet ger dig ett tal, till exempel 2,6. Det betyder: vid ditt elpris och ditt nuvarande energipris måste värmepumpen i snitt hålla minst SCOP 2,6 över hela året för att bli billigare i drift än det du har. Under det kostar den dig mer.

Brytpunkts-SCOP = elpris ÷ (energipris ÷ nuvarande systems verkningsgrad)

Det här är ett test du kan lägga på vilken offert som helst. En modern luft/vatten-värmepump i ett välisolerat hus med golvvärme når realistiskt SCOP 3,5–4,5. Samma maskin i ett dåligt isolerat hus med små, heta radiatorer klarar kanske bara 2,5. Är din brytpunkt 3,4 och ditt hus av det andra slaget är det ärliga svaret att värmepumpen inte kommer att spara pengar förrän du gör något åt radiatorerna eller isoleringen.

Framledningstemperaturen är hävstången. Varje 5 °C du kan sänka den lägger ungefär 10–15 % till SCOP.

I Sverige är motståndaren inte gas

De flesta värmepumpskalkylatorer på nätet jämför mot en gaspanna, eftersom de är skrivna för Tyskland eller Storbritannien. I Sverige är den jämförelsen meningslös: gaspannor finns i praktiken inte. Här är motståndarna andra, och de är olika svåra:

  • Fjärrvärme — det vanligaste i flerbostadshus och i många villaområden. Fjärrvärme mäts som levererad värme och har därför nära 100 % verkningsgrad vid husväggen, vilket gör den till en betydligt tuffare motståndare än en gaspanna. En värmepump måste ha både bra SCOP och rimligt elpris för att vinna. Räkna också med att fjärrvärmen har en effektavgift som inte försvinner bara för att du använder mindre.
  • Direktverkande el — här är räkningen enkel: värmepumpens besparing är helt enkelt (1 − 1/SCOP), alltså runt 70 % vid SCOP 3,3. Det är den vanligaste och mest lönsamma konverteringen i svenska villor, och det är därför en luft/luft-värmepump ofta betalar sig på tre till fem år.
  • Pellets — lågt pris per kWh men verkningsgrad kring 80–90 %, plus arbete med påfyllning och sotning. Kalkylatorn räknar bara pengar, inte arbetstid.
  • Bergvärme är i själva verket också en värmepump, med SCOP 4,0–5,0. Vill du jämföra luft/vatten mot bergvärme, kör kalkylatorn två gånger.

Kalkylatorn förifyller det energislag som faktiskt är relevant för ditt land, och låter dig byta.

Vanliga frågor

Vad är SCOP och varför inte COP?
COP är verkningsgraden vid en enda driftpunkt, oftast en smickrande sådan. SCOP är årsmedelvärdet över en hel värmesäsong, inklusive de kalla dagarna då pumpen sliter som mest. Tillverkarna anger båda; bara SCOP förutsäger din elräkning.
Vilken SCOP kan jag realistiskt räkna med?
Luft/vatten i ett välisolerat hus med golvvärme: 3,5–4,5. Samma maskin med gamla högtemperaturradiatorer: 2,5–3,0. Bergvärme: 4,0–5,0. En luft/luft-värmepump i södra Sverige kan ligga ännu högre, men värmer bara de rum den når.
Hur hittar jag mitt årliga värmebehov?
Har du fjärrvärme står det redan i kWh (eller MWh) på fakturan. Har du direktverkande el, ta årsförbrukningen minus hushållsel (cirka 4 000–5 000 kWh för en familj). För pellets, multiplicera kilon med cirka 4,8 kWh; för olja, liter med cirka 10 kWh.
Är en värmepump billigare än fjärrvärme?
Ibland — och det är en betydligt jämnare match än jämförelsen mot gas. Fjärrvärme debiteras som levererad värme, så dess effektiva verkningsgrad är nära 100 %. Värmepumpen behöver en riktigt bra SCOP och ett rimligt elpris för att slå den, vilket är precis vad brytpunktstalet i det här verktyget visar. Glöm inte fjärrvärmens fasta effektavgift, som ofta finns kvar även efter en konvertering.
Räknar kalkylatorn med service och fasta avgifter?
Nej — den jämför driftkostnad och betalar tillbaka installationen. Båda systemen har servicekostnader, och lämnar du fjärrvärmen helt slipper du också dess fasta avgift, vilket förbättrar värmepumpens kalkyl. Lägg till det separat om det spelar roll för dig.
Varför blir min återbetalningstid så lång?
Oftast för att installationskostnaden är hög i förhållande till besparingen. ROT-avdraget ändrar bilden rejält, vilket är därför bidragsfältet finns. Kontrollera också brytpunkts-SCOP: ligger den nära den SCOP du väntar dig är driftbesparingen tunn, och då kommer ingen återbetalningstid att se bra ut.

Fler kalkylatorer

Alla kalkylatorer

Grunder och Ohms lag

Motstånd och kondensatorer

Effekt, kablage och nät

Elektronikkonstruktion